Liten påminnelse. Peka på bilderna, så får du lite mer info vad de visar. Och klicka för att få dem lite större.
Som alltid här på min blogg.

Semconkontoret i Beijing ligger i ett hus med många småkontor i långa långa korridorer.
Huset har sex våningar. Semcon ligger över våning 3. Under våning 5. På våning 3A…
För många hus har ingen fjärde våning. Fyra betyder otur eller olycka på något sätt i Kina.

Kontorsgymnastik är bra. Men vissa väljer att sova middag.

Fredagen den sista april var första dagen med klarblå himmel. Då blir tillochmed hotellutsikten lite vackrare.

Ja, fredagen var en jättefin dag. Då kom Jeanette hit!

Lördagen blev det turistande.
Vi började med Pekingoperan.

Rundar man parlamentsbyggnaden dyker den här obelisken upp. Den är ganska stor…

Och den står ju på torget. Stortorget. Typ.

Norr om Stortorget ligger staden. Som består av en hel del hus. Och ännu fler öppna platser…
Efter en hel del köande, diskussioner med en australiensare om vi verkligen stod i rätt kö, hade vi till slut entrebiljetter.

I stort sett allt är stängt och låst, så man får inte så mycket bild av hur kejserligheterna egentligen levde.
Detta är oxå ganska stort.

Vi gick ut via norra porten. Vi och ett otal antal tusen kineser.
Efter en god stunds traskande västerut hittade vi en mycket liten och mycket lokal restaurang i Dongsheng. Frånsett gammelfar i familjen som satt vid ett bord och knäckte jordnötter, slängde skalen på golvet, rökte, askade på golvet, hade de lite engelska i menyn.
Det blev fläsk med 75% svål och väldigt spänstigt wokade räkor med gurka.

Efter närmare en timmes viftande och promenerade åt det håll vi skulle fick vi tag på en taxi.
Den tog oss till Wangfujing Snack Street. Där kunde vi ätit istället.

Granne med marknaden ligger Beijings stora shoppinggata. Alla de stora modehusen finns där, sport&leisure, Rolex&Tudor. Till ungefär svenska eller europeiska priser.
Men vi hittade iallafall ett Starbucks – där jag gick rakt in en osynlig glasdörr med två muggar cappuccino. Det blev lite oväsen och några kaffefläckar, men med två rykande nya muggar kunde vi slå oss ner.